Alexandra - on my mind
Igår hade vi nytt besöks rekord, applåder applåder! ♣
Själv så premiär dansade jag på friskis & svettis. Det var verkligen jätte kul. :) Träffade även min barnvakt som jag hade när jag var runt 3 år gammal och jag säger bara OJ vad tiden går! Jag kände inte alls igen henne. Jag gjorde verkligen inte det, men det var jätte kul att träffa henne. Jag berättade om ett minne jag hade från en gång när hon skulle hämta mig och hon berättade att jag var jätte svårmatad trots att hon prövade med husets alla gafflar. ;)
Hur är det egentligen med minnet. Hur mycket minns man? Jag tror att man minns ganska mycket, vilket man antagligen har foton att tacka för! Minnen betyder väldigt mycket men att uppleva betyder mer. Eller? För mig är det så, fast jag vill gärna bevara alla mina minnen vilket leder till att kameran dyker upp, och det ledeer till att den där känslan ibland förstörs. Den blir lixom lite fake. Vilket är jävligt synd. För trots att man är glad att man har bevarat minnet på bild så lever det inte kvar i hjärtat på samma sätt. Kameran kan faktiskt inte uppleva detsamma som hjärtat och själen, även om man kan förbättra bilden till ett coolare motiv kan den aldrig jämföras med känslorna. Fast jag är glad att jag ibland tar upp kameran vid de där underbara tillfällena, för det hjälper mig att minnas alla underbara stunder. Tack minnet för att du lever vid min sida.
PUSS
Själv så premiär dansade jag på friskis & svettis. Det var verkligen jätte kul. :) Träffade även min barnvakt som jag hade när jag var runt 3 år gammal och jag säger bara OJ vad tiden går! Jag kände inte alls igen henne. Jag gjorde verkligen inte det, men det var jätte kul att träffa henne. Jag berättade om ett minne jag hade från en gång när hon skulle hämta mig och hon berättade att jag var jätte svårmatad trots att hon prövade med husets alla gafflar. ;)
Hur är det egentligen med minnet. Hur mycket minns man? Jag tror att man minns ganska mycket, vilket man antagligen har foton att tacka för! Minnen betyder väldigt mycket men att uppleva betyder mer. Eller? För mig är det så, fast jag vill gärna bevara alla mina minnen vilket leder till att kameran dyker upp, och det ledeer till att den där känslan ibland förstörs. Den blir lixom lite fake. Vilket är jävligt synd. För trots att man är glad att man har bevarat minnet på bild så lever det inte kvar i hjärtat på samma sätt. Kameran kan faktiskt inte uppleva detsamma som hjärtat och själen, även om man kan förbättra bilden till ett coolare motiv kan den aldrig jämföras med känslorna. Fast jag är glad att jag ibland tar upp kameran vid de där underbara tillfällena, för det hjälper mig att minnas alla underbara stunder. Tack minnet för att du lever vid min sida.
PUSS
Kommentarer
Trackback
