Alexandra - blir blind när alla lampor lyser


ingen är perfekt. det spelar ingen roll vad, alla har sina brister. kanske märks de tydligt utifrån, kanske måste man krypa under det där täcket. och då märer man. men det är det oftast värt. att komma någon nära, känne en person rikitg bra och veta vart man har varandra i ur och skur, det är väldigt mycket värt! då spelar det ingen koll hur "operfekt" man är eftersom att man kompletterar varandra. två oskyldiga pusselbitar förs samman och bildar en. det är så fint. så fint när det fungerar, men annars också. allt det där, abstrakta grejer. det är så vackert!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback